Every breath we drew was hallelujah

Jag är hemma idag, igen. Jag har blivit bra på att skita i saker. För jag bryr mig inte längre. Ser på Hope for Haiti eller vad det nu heter. Det är hemskt hur människor kan ha det. Det får en att känna sig helt hopplös. Det är sjukt hur bra man har det men ändå klagar man. Jag har sagt och tänkt på det så många gånger. Jag gör aldrig någonting åt saken. Jag uppskattar inte det som finns runt omkring mig, de som finns här för mig, inte nog mycket.
Påtal om att klaga så har jag blivit sjuk. Passar ju lämpligt att bli sjuk nu. Nej verkligen inte! Jag har nysi hela dagarna och bläh. Jag medicinerar mig och klär mig så varmt det bara går. Har inte tänkt att detta skall va en långvarig förkylning. Helst skulle jag ju blir frisk nu på en gång.
Jag önskar att mina nära och kära kunde vara glada och lyckliga. Som Tomas Dileva sa: Lycka till alla varelser! Haha! Det var ju en intressant "föreläsning" kan man ju lungt säga. Jag vill inte att det skall vara så mycket lidande. För jag menar tekniken har gått frammåt, vi har tak över huvudet, mat och många har ett jobb. Men ändå är alla lessna. Det är ju sjukt. Jag vill inte att det skall vara så många tårar. Ingenting av detta har gett oss lycka eller kanske till en viss del. Allt är skit och det vet ni. Det suger bara hårt.
19 dagar, bra jobbat Kakan.
Jag skall försöka vara positiv och glad. Imorgon är det ju handbolls cup och då är det bara att finnas till där för tjejerna. Då är det bara att var glad och det har jag tänkt va. Det dom de ger, uppskattas av hela mitt ♥. Så positiv är ordet.

God bless you!

Only 132 days left to Eclipse
Only 68 days left to Burned
Only 34 days left to Vampire Diaries

Vampyre girl


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0